Innan Helvittet bröt ut!

Lägg gärna märke till att jag skriver i grått!
Vi hann ut, Majken och jag, innan regnet. Fort gick vi i alldeles för mycket kläder.
Ja, Majken hade ju bara pälsen förstås och inte något larvigt täcke. Det var bara jag som svept mig i dun. Det blåste så det gällde att hålla i hatten.
Två morgonpigga kitsurfare trotsade vågorna i Apelviken och jag undrar just när de egentligen går upp. Det är nog inga festprissar eftersom de kastar sig i ett rasande hav innan hin håle har fått på sig tofflorna.
Det ser rätt häftigt ut, fast det är väl inget för mig.
Det är mycket som inte är någonting för mig, har jag förstått under min vandring på transportsträckan livet.
En tanke eller en idé som slog mig för några år sedan var, att jag skulle bygga en egen isjakt. Då kunde jag susa fram med vindens fart över isarna lite varstans.
Delade min idé med sonen, snickaren. Han skrattade nästan ihjäl sig och när han fick ordning på anletsdragen så småningom så bad han mig förklara hur min konstruktion skulle se ut.
Tänkte mig fyra skridskoskenor som jag skulle skruva fast på några brädor, som jag skulle skruva ihop till någon sorts ram.
En pulka att sitta på och en mast av rundstav med ett par hopsydda lakan till segel. Under tiden jag förklarade min snillrika konstruktion ringde andre sonen till min mobil. Jag ringer dig sedan, sa jag, för jag håller på att diskutera en isjakt med din bror.
En isjakt, undrade han. Skall han köpa en isjakt?
Nej, det är jag som skall ha en isjakt, sa jag. 
- Vet du hur fort de går, skrek han? 
-Herre Gud! När man var liten fick man inte göra någonting för mamma och när man är vuxen får man inte göra något roligt för barnen. 
Äldste sonen hade slutat att se ut som om han satt hos tandläkaren och sa bara: 
- Ring gärna mig när den är klar så jag kan få vara med på premiären.
Det har inte blivit någon jakt ännu, men man vet aldrig.
Tilläggas till dagens, skall förtäljas, att Majken, den underbara helt plötsligt blivit kär eller var så hungrig att hon ville äta upp en hanhund av märket femvägskorsning.
Det är något visst med övergångsställe. Jag har släpat 26 kilo ylande Majken över vägen. Allt medan bilarna tutade och Adonis gick åt ett annat håll.